Söndagen den 2 mars träffades ett gäng Rom-Sweor och Swenner på Piazza del Popolo i ett strålande solsken. Vilket inte var helt självklart, eftersom det ösregnat hela lördagen och känts som lågtryck i flera veckor.

Här och var låg vattenpölar kvar, men solen och den blå himlen speglade sig vackert i dem och temperaturen var behagligt vårlik denna förmiddag.

På plats möttes vi av vår Rom-Swea och tillika auktoriserade Romguide, Solveig Nolheim.

Nu skulle det handla om Drottning Kristina, vår berömda svenska drottning som fick närmast rockstjärnestatus i Rom i mitten av 1600-talet. En abdikerad, rebellisk drottning av en stormakt, som konverterat och lämnat den kalla Norden för Rom, var en sensation och sågs som en politisk och religiös seger för påvestaten. På kort tid blev hon självskriven i Roms kulturelit och ”hot stuff” i maktens innersta kretsar.

Och det var just här, på Piazza del Popolo, som hon red in på sin vita berberhäst den 23 december 1655. Hennes långa kortege skred fram längs vägen, kantad av ekipage och jublande romare, när hon gjorde sin officiella entré i Rom.

Solveig visade oss inskriptionen på stadsporten, som påven Alexander VII låtit renovera inför detta triumferande intåg.

Så promenerade vi genom centrum medan Solveig tog oss igenom historien och lät oss betrakta minnen från drottningens tid, som Accademia dell’Arcadia och Teatro Tordinona.

Vi fortsatte förbi Santa Maria in Vallicella, eller Chiesa Nuova, där hennes begravning var en explosion av pompa och ståt efter en lika lång och pampig kortege som vid hennes ankomst till Rom.

Så mycket har sagts och skrivits om denna annorlunda, excentriska och mycket spännande kvinna som nu vilar bredvid påvarna under Peterskyrkan. Och Drottning Kristina fortsätter fascinera, kunde vi konstatera efter att vi avslutat vår vandring vid Palazzo Corsini, där hennes liv tog slut den 19 april 1689.

Sammanfattningsvis, som det mycket riktigt står skrivet i hennes sängkammare: Jag föddes fri, levde fri och skall dö frigjord.